Därför hamnar era mejl i skräpposten – och så åtgärdar ni det

Så bedömer spamfiltren era mejl

Det finns inget gemensamt spamfilter. Gmail, Outlook, Yahoo och företagens egna säkerhetstjänster gör var sin bedömning, och samma mejl kan landa i inkorgen hos en mottagare och i skräpposten hos en annan. Ändå tittar de i stort sett på samma saker.

• Autentisering: visar DNS-posterna SPF, DKIM och DMARC att mejlet verkligen kommer från er domän?
• Rykte: hur har domänen och servern som skickar betett sig tidigare? En helt ny domän har inget rykte alls, vilket också är en signal.
• Mottagarnas reaktioner: markerar folk mejlen som skräppost, raderar de dem olästa eller svarar de?
• Studsar: hur stor del av adresserna finns inte? Många studsar tyder på en gammal eller köpt lista.
• Volym och mönster: kommer mejlen i en jämn takt eller i plötsliga toppar?
• Innehåll och länkar: länkar till domäner med dåligt rykte, dold text eller ett mejl som ser ut som ett massutskick.

Rykte och mottagarnas reaktioner väger i regel tyngre än enskilda ord. Ett personligt mejl till rätt mottagare från en autentiserad domän klarar sig oftast även om det nämner ett pris eller ett erbjudande.

Börja med att ta reda på var och hos vem

Innan ni ändrar något: ta reda på om problemet gäller alla mottagare eller bara en leverantör, och om det kom plötsligt eller har funnits från start. Det avgör var ni ska leta.

Det snabbaste testet är att skicka ett vanligt mejl från samma adress till ett eget Gmail-konto och ett eget Outlook.com-konto. Öppna mejlet i Gmail och välj Visa original. Där står om SPF, DKIM och DMARC gick igenom (PASS) eller inte. I Outlook och andra program finns samma information i meddelandets rubrikrader, under Authentication-Results.

• Skräppost hos alla leverantörer: börja med autentiseringen och domänens rykte.
• Skräppost bara hos en leverantör: titta på den leverantörens krav och verktyg, till exempel Google Postmaster Tools för Gmail.
• Plötsligt, efter att det har fungerat: vad ändrades? Ny lista, högre volym, ny länk i signaturen eller en ny tjänst som skickar från domänen?
• Från första dagen med en ny domän: domänen saknar rykte. Det löser ni med tid och låg volym, inte med andra formuleringar.

Autentisering: SPF, DKIM och DMARC

SPF talar om vilka servrar som får skicka från er domän. DKIM sätter en digital signatur på varje mejl som mottagaren kan kontrollera mot en nyckel i er DNS. DMARC binder ihop de två med adressen som står i Från-fältet och talar om vad mottagaren ska göra med mejl som inte går igenom. Saknas någon av dem är det ofta den enskilt viktigaste förklaringen till att mail hamnar i skräpposten.

Enligt Google (oktober 2026) ska alla som skickar till Gmail-konton ha SPF eller DKIM, giltiga DNS-poster åt båda hållen (PTR) för servern som skickar och skicka över en krypterad anslutning (TLS). Den som skickar närmare 5 000 mejl eller fler per dygn till privata Gmail-konton räknas som massavsändare och ska dessutom ha både SPF och DKIM, en DMARC-post (policyn får vara p=none) och en Från-adress vars domän stämmer med SPF- eller DKIM-domänen. Yahoo ställer i stort sett samma krav, och Microsoft kräver SPF, DKIM och DMARC av den som skickar 5 000 mejl eller fler till Outlook.com, Hotmail och Live.

De flesta som skickar kalla mejl till företag ligger långt under de gränserna, och enligt Google gäller riktlinjerna inte mejl till Google Workspace-konton. Men posterna kostar inget att lägga in och mottagarnas filter använder dem oavsett volym. Hur ni sätter upp dem steg för steg, med Google Workspace, Microsoft 365 eller ett webbhotell, står i guiden SPF, DKIM och DMARC steg för steg.

Rykte och volym

En ny domän eller en ny mailkorg har ingen historik, och filtren är försiktiga med avsändare de inte känner. Skickar ni hundratals mejl första veckan ser det ut precis som den som har registrerat en domän för att skicka skräppost. Enligt Google (oktober 2026) bör nya avsändare börja med en låg volym till engagerade mottagare, skicka i jämn takt och undvika plötsliga toppar, och dra ned på volymen om mejl börjar avvisas eller fördröjas.

I praktiken betyder det att ni ökar volymen gradvis under flera veckor, att ni skickar varje vardag i stället för allt på en gång och att ni hellre fördelar utskicken på fler mailkorgar än pressar fler mejl genom en enda. Hur en sådan plan kan se ut vecka för vecka går guiden Värma upp en ny e-postdomän igenom.

Ryktet bygger också på vad som händer efter att mejlet har kommit fram. Svar är en stark positiv signal. Mejl som raderas olästa eller markeras som skräppost drar åt andra hållet. Därför hänger leveransbarhet och målgrupp ihop: ju bättre ni träffar rätt mottagare, desto bättre går nästa utskick.

Klagomål, studsar och avregistreringar

Varje gång en mottagare trycker på Rapportera skräppost räknas det mot er. Enligt Google (oktober 2026) ska andelen rapporterad skräppost i Postmaster Tools hållas under 0,3 procent, och Google rekommenderar att den ligger under 0,1 procent. Yahoo anger samma gräns på 0,3 procent. Det är små marginaler: några få anmälningar på ett litet utskick räcker för att hamna över.

Det bästa skyddet är att mottagaren hellre svarar nej än anmäler mejlet. Skriv en tydlig rad i varje mejl om att de kan svara att de vill slippa fler mejl, och respektera det direkt. Enligt Google ska massavsändare hantera en avregistrering inom 48 timmar, och Yahoo anger två dagar. Massavsändare med marknadsföringsutskick ska dessutom erbjuda avregistrering i ett klick, både via en rubrikrad i mejlet och via en synlig länk i texten.

Studsar uppstår när adressen inte finns. En hög andel studsar är ett av de tydligaste tecknen på en köpt eller gammal lista, och filtren tolkar det så. Kontrollera adresserna innan första utskicket, ta bort de som studsar hårt direkt och skicka aldrig igen till en adress som har studsat.

• Hård studs (till exempel att användaren inte finns): ta bort adressen för gott.
• Mjuk studs (full brevlåda, tillfälligt fel): försök igen senare, men ta bort adressen om felet består.
• Avvisning med hänvisning till autentisering eller policy: läs felkoden. Den pekar oftast direkt på SPF, DKIM, DMARC eller er IP-adress.

Innehåll och länkar

Innehållet spelar roll, men inte på det sätt som gamla listor över förbjudna ord antyder. Det som skadar är sådant som får mejlet att se ut som ett massutskick eller ett nätfiske.

• Skriv ett vanligt mejl i textform, ungefär som ni skulle skriva till en person ni inte känner. Tunga HTML-mallar med bilder och knappar passar nyhetsbrev, inte en första kontakt.
• Håll nere antalet länkar. En länk till er webbplats räcker oftast i första mejlet, och länken ska gå till samma domän som ni skickar från eller er huvudsakliga webbplats.
• Undvik länkförkortare och omdirigeringar. De döljer vart länken går, vilket är precis vad nätfiske gör.
• Skicka inga bilagor i första mejlet. Erbjud hellre att skicka material om mottagaren vill ha det.
• Dölj aldrig text med HTML eller CSS, och se till att synliga länkar är lätta att förstå. Båda finns med i Googles riktlinjer.
• Använd samma avsändarnamn och samma Från-adress för samma sorts mejl, och låt Svara till-adressen vara en riktig korg som läses.
• Personalisera på riktigt. Samma text till tusen mottagare med bara namnet utbytt ser ut som det är.

Rätt mottagare är också leveransbarhet

Googles riktlinjer är skrivna för utskick till prenumeranter och avråder både från att köpa adresser och från att mejla den som inte har anmält sig. Den som skickar kalla mejl till företag behöver ta det på allvar: ju mer ett utskick liknar en massutsändning till okända mottagare, desto hårdare behandlas det.

Det som fungerar är det omvända. Välj företag där ert erbjudande är relevant, skriv till en roll som rimligen har nytta av mejlet, håll volymen låg och skriv så att mottagaren förstår varför just de får mejlet. Köpta listor ger ofta både studsar och adresser som används som fällor för att hitta avsändare av skräppost.

Reglerna för vem ni får mejla är en egen fråga, med både marknadsföringslagen och GDPR inblandade. De går guiden Regler för kalla mejl: GDPR och marknadsföringslagen igenom. Hur hela flödet hänger ihop, från mottagare till uppföljning, står i guiden om kalla mejl.

En separat domän för utskick

Om era utskick får dåligt rykte vill ni inte att det smittar av sig på fakturor, offerter och vanlig mejl från kollegorna. Därför skickar många kalla mejl från en separat domän eller en underdomän, till exempel ett liknande domännamn som ni äger eller en underdomän till er huvuddomän. Microsoft ger samma råd för utskickstjänster: lägg dem på en underdomän så att problem där inte påverkar huvuddomänen.

En separat domän är ingen genväg. Den behöver egna SPF-, DKIM- och DMARC-poster, den börjar utan rykte och måste värmas upp, och mottagaren ska kunna se vem som står bakom. Låt domänen leda till er riktiga webbplats och använd samma företagsnamn och signatur som i övrigt.

Felsökningslista: när mail hamnar i skräppost

Gå igenom stegen i ordning. De första är snabba att kontrollera och förklarar flest fall.

1. Skicka ett testmejl till ett eget Gmail- och ett eget Outlook.com-konto och läs rubrikraderna. Går SPF, DKIM och DMARC igenom?
2. Kontrollera att domänen har exakt en SPF-post och att alla tjänster som skickar från domänen finns med i den.
3. Kontrollera att DKIM är påslaget hos er e-postleverantör, inte bara att posten finns i DNS.
4. Kontrollera att det finns en DMARC-post på _dmarc.er-doman.se, och läs rapporterna om ni har angett en adress för dem.
5. Titta på volymen: har ni ökat snabbt, skickat i stora klumpar eller börjat skicka från en ny adress med full fart?
6. Titta på studsarna: hur många adresser i senaste utskicket fanns inte? Rensa listan och kontrollera adresserna innan nästa utskick.
7. Titta på klagomålen i Google Postmaster Tools, om ni skickar tillräckligt mycket till Gmail för att få data där.
8. Läs mejlet som en mottagare: hur många länkar, vart går de, finns bilagor, bilder eller dold text?
9. Kontrollera att domänen och IP-adressen inte står på någon av de stora spärrlistorna, och att webbplatsen inte är flaggad som osäker hos Google Safe Browsing.
10. Ändra en sak i taget och vänta några dagar innan ni drar slutsatser. Annars vet ni inte vad som hjälpte.

Vanliga symptom och vad de brukar betyda

Ingen inställning ger en viss andel mejl i inkorgen. Autentisering och en lugn volym tar bort de vanligaste skälen till att mejl sorteras bort; resten avgörs av vem ni skriver till och vad ni skriver.

Hur Länksmedjan hanterar det här

Länksmedjan skickar från era egna mailkorgar via SMTP, så mejlen går genom er e-postleverantörs servrar och omfattas av samma SPF, DKIM och DMARC som er övriga mejl, förutsatt att posterna är uppsatta för domänen. En ny adress börjar med få mejl om dagen och ökar efter hand, varje adress kontrolleras innan det första mejlet går ut, och varje utskick slutar med en rad om att mottagaren kan svara "avregistrera" för att slippa fler mejl. Den som avregistrerar sig får inga fler mejl från något av era projekt.

Vi tillhandahåller inga domäner eller avsändaradresser och sätter inte upp DNS-poster åt er. Det gör ni hos er domänleverantör.

Vanliga frågor